en magsjuk liten liten kille
är jag hemma med nu...han började kräkas natten mellan lör-sön (då jag var i Bollebygd och hade en otroligt trevlig afton med mysiga tjejer, men som tyvärr hamnar lite vid sidan av eftersom Noahs helg varit fruktansvärt jobbig) och kräktes ungefär varannan timma...och så höll det på i ca 18 timmar. emellanåt sov han såklart av utmattning men ibland var han såpass pigg att han ändå kunde sitta i pappas knä och titta i böcker...
När jag kom hem på sön eftermiddag var han som en hösäck i min famn, all vätska vi fick i honom kom upp igen och ändå var han inte så gnällig. Vi hade tät kontakt med sjukvårdsrådgivningen hela kvällen (Dom är fantastiska) och de gav oss massa råd om vi skulle gå vidare. På måndag fick vi åka till Noahs läkare som inte tyckte att han såg uttorkad ut MEN eftersom han är så liten så fick vi till på kvällen på oss att få i honom 2 dl vätska, (vilket redan då kändes som Mount everest) annars ville han att vi skulle åka till NÄL. Jag och M har inte varit alltför oroade för han har ju hela tiden haft ork att protestera när vi försökt få i honom sockerlösning eller vatten eller isglass, saft eller annat vi tyckt verkat bra. Och läkaren sparkade han till när han skulle lyssna på honom, sköterskan som stack honom i fingret fick minst sagt onda ögat etc etc.
Men vid halv 9 på måndagen insåg vi att den halva declitern vi fått i honom inte skulle räcka på långa vägar så det blev en natttripp till NÄL. Det blev ungefär samma visa där för alla sköterskor och läkare som skulle klämma och sticka och ungefär samma bedömning, MEN vi fick i honom vätska med en sån där liten minispruta som vi sprutade lite vätska in Noahs mun med. Så tillslut fick vi åka hem. Alla tre är nog ganska slitna och Noah är väldigt medtagen så vi får se hur allting utvecklar sig...
När jag kom hem på sön eftermiddag var han som en hösäck i min famn, all vätska vi fick i honom kom upp igen och ändå var han inte så gnällig. Vi hade tät kontakt med sjukvårdsrådgivningen hela kvällen (Dom är fantastiska) och de gav oss massa råd om vi skulle gå vidare. På måndag fick vi åka till Noahs läkare som inte tyckte att han såg uttorkad ut MEN eftersom han är så liten så fick vi till på kvällen på oss att få i honom 2 dl vätska, (vilket redan då kändes som Mount everest) annars ville han att vi skulle åka till NÄL. Jag och M har inte varit alltför oroade för han har ju hela tiden haft ork att protestera när vi försökt få i honom sockerlösning eller vatten eller isglass, saft eller annat vi tyckt verkat bra. Och läkaren sparkade han till när han skulle lyssna på honom, sköterskan som stack honom i fingret fick minst sagt onda ögat etc etc.
Men vid halv 9 på måndagen insåg vi att den halva declitern vi fått i honom inte skulle räcka på långa vägar så det blev en natttripp till NÄL. Det blev ungefär samma visa där för alla sköterskor och läkare som skulle klämma och sticka och ungefär samma bedömning, MEN vi fick i honom vätska med en sån där liten minispruta som vi sprutade lite vätska in Noahs mun med. Så tillslut fick vi åka hem. Alla tre är nog ganska slitna och Noah är väldigt medtagen så vi får se hur allting utvecklar sig...
Kommentarer